Att bli familjehem innebär att öppna sitt hem för ett barn eller en ungdom som behöver trygghet, omsorg och stabilitet under en kortare eller längre tid. Det är ett betydelsefullt uppdrag som påverkar hela familjens vardag och därför behöver beslutet vara väl förankrat. Vägen från en första tanke till ett eventuellt uppdrag består av flera steg där intresse, förutsättningar och familjens situation kartläggs noggrant. Processen ska ge både familjen och organisationen ett tydligt underlag för att bedöma om ett familjehemsuppdrag är rätt och hur en framtida placering kan utformas.
Från intresse till ett första samtal
Gemensam familjehemsorganisation arbetar på uppdrag av kommunerna Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Timrå, Ånge och Örnsköldsvik. Organisationen rekryterar nya familjehem och erbjuder information, utbildning, nätverk och andra former av stöd. Den som funderar på att bli familjehem kan börja med att ta del av material om uppdraget eller delta i en digital informationsträff. Under träffen finns möjlighet att möta en familjehemssamordnare och ställa frågor om vad uppdraget innebär, vilket stöd som erbjuds och hur processen ser ut.
Nästa steg är att göra en intresseanmälan för den kommun där uppdraget är aktuellt. När anmälan har kommit in inleder GFO en utredning av familjen. Organisationen använder även begreppet kartläggningsprocess, eftersom syftet är att skapa en samlad bild av familjens förutsättningar, erfarenheter och vardag. En familjehemssamordnare tar kontakt för ett inledande telefonsamtal där intresset och de grundläggande förutsättningarna diskuteras.
Det första samtalet är inte ett färdigt godkännande utan början på en ömsesidig process. Familjen får möjlighet att beskriva varför uppdraget känns intressant och kan samtidigt få svar på frågor om ansvar, stöd och förväntningar. Om intresset kvarstår efter samtalet går processen vidare mot ett första hembesök. Enligt GFO bokas detta vanligtvis in ungefär fyra veckor efter det inledande telefonsamtalet.
Redan i början är det viktigt att hela hushållet är delaktigt. Ett familjehemsuppdrag berör inte bara den eller de vuxna som formellt tar ansvar, utan påverkar också biologiska barn och andra personer som bor i hemmet. Därför behöver familjen ha en gemensam förståelse för vad det innebär att ta emot ett barn som kan ha erfarenheter av svåra händelser och som behöver stöd i både vardagliga och känslomässiga frågor.
Kartläggningen inför ett familjehemsuppdrag
Inför det första hembesöket skickar familjehemssamordnaren ut materialet BRA-fam. Det är ett initialt bedömningsinstrument som har tagits fram av Socialstyrelsen. Familjen får besvara frågor i lugn och ro och går sedan igenom svaren tillsammans med samordnaren vid besöket. Materialet är en del av kartläggningen och hjälper till att skapa struktur kring samtalet om familjens situation och förutsättningar.
Familjen behöver också beställa olika registerutdrag. GFO anger att utdrag ska hämtas från Polisen, Försäkringskassan, Kronofogden och Transportstyrelsen. Registerutdragen gäller de vuxna i hushållet och används tillsammans med övrigt underlag i den första bedömningen. Familjen får dessutom lämna referenser som GFO kan kontakta för att få en bredare bild av den tilltänkta familjehemsmiljön.
Det första hembesöket tar omkring två timmar. Under mötet går familjehemssamordnaren igenom BRA-fam, registerutdrag och andra relevanta frågor. Besöket ger samtidigt möjlighet att lära känna familjen i hemmiljön och samtala om hur vardagen ser ut. Utifrån det samlade materialet, referentsamtalen och mötet gör GFO därefter en första generell bedömning.
Om bedömningen visar att kartläggningen bör fortsätta bokas fler möten in. Det andra mötet kan genomföras i hemmet eller digitalt och består av en gemensam intervju med de vuxna i hushållet. Samtalet berör bland annat den nuvarande familjesituationen, arbete, synen på barn och fostran samt tankarna kring uppdraget. Även samarbetet med socialtjänsten och barnets biologiska föräldrar är en viktig del av intervjun.
Det tredje mötet består av separata djupintervjuer med de vuxna. Då behandlas områden som uppväxt, utbildning, arbete, fritidsintressen, nätverk, relationer, hälsa och levnadsvanor. Varje vuxen får även lämna ytterligare en privat referent. Genom de enskilda samtalen får GFO möjlighet att fördjupa förståelsen av varje persons erfarenheter, resurser och sätt att hantera olika situationer.
Om familjen har biologiska barn är även deras perspektiv betydelsefullt i kartläggningen. Ett nytt barn i familjen innebär förändringar i vardagen, relationerna och hur tid och uppmärksamhet fördelas. Därför behöver de biologiska barnen få möjlighet att uttrycka sina tankar och få information som är anpassad efter deras ålder och situation.
Bedömning återkoppling och förberedelser
När intervjuerna är genomförda sammanställs underlaget från kartläggningen. Familjen får ta del av sammanställningen för faktagranskning innan den slutliga återkopplingen. Det ger möjlighet att kontrollera att uppgifter har uppfattats korrekt och att den samlade beskrivningen stämmer. Därefter lämnas en muntlig återkoppling om resultatet.
Familjen får också göra en egen familjehemspresentation. Presentationen skickas till GFO och kan användas som stöd i kontakten med ett barn som eventuellt ska placeras i hemmet. Den ger en möjlighet att beskriva familjen, vardagen och hemmet på ett sätt som kan hjälpa barnet att få en första bild av den nya miljön.
Kartläggningen handlar inte enbart om att avgöra om en familj kan bli familjehem. Den ska också skapa en grund för en lämplig matchning. Barn och unga har olika erfarenheter, behov och förutsättningar, och familjehem ser också olika ut. En ensamstående person kan bli familjehem, liksom par och familjer med eller utan egna barn. GFO framhåller att ork, tid, engagemang och ett stödjande socialt nätverk är viktiga faktorer.
Uppdraget kräver förståelse för att barnet kan behöva omfattande stöttning. Ett familjehem ansvarar för den vardagliga omsorgen och behöver vara delaktigt i frågor som rör skolgång, hälsa och kontakter kring barnet. Det innebär också samarbete med socialtjänsten, vårdnadshavare och andra viktiga personer. Socialtjänsten har det övergripande ansvaret, medan familjehemmet skapar kontinuitet och trygghet i vardagen.
Både familjen och GFO kan avbryta kartläggningsprocessen om det finns skäl för det. Om familjehemsuppdraget inte bedöms vara rätt i den aktuella situationen kan andra sociala uppdrag vara möjliga, exempelvis som kontaktfamilj eller kontaktperson. Organisationen kan då hjälpa till att förmedla kontakt vidare. Processen behöver alltså inte ses som misslyckad om den leder till en annan form av insats.
Utbildning och stöd inför vardagen som familjehem
Ett godkännande är inte slutpunkten för förberedelserna. Familjehem behöver kunskap och stöd för att kunna möta uppdragets olika delar. GFO erbjuder grundutbildningen Ett hem att växa i, där teoretiska kunskaper kombineras med berättelser, exempel, reflektionsfrågor och praktiska råd. Utbildningen ger också möjlighet till diskussion och erfarenhetsutbyte med andra.
Utöver grundutbildningen erbjuder GFO fortbildning inom olika områden. Innehållet kan anpassas efter familjehemmens behov och omfatta inspirationsföreläsningar och fördjupning i frågor som är relevanta i uppdraget. För att delta i fortbildningarna behöver familjehemmet först ha genomfört grundutbildningen Ett hem att växa i.
Nya familjehem kan även få stöd genom ett mentorsprogram. En mentor är ett familjehem med lång erfarenhet som kan ge stöd under den första tiden av en placering eller när en ny situation uppstår. Mentorskapet blir ett komplement till kontakten med den placerande kommunens familjehemssekreterare och kan ge praktisk förståelse för vardagen i uppdraget.
GFO erbjuder också nätverksträffar där familjehem kan mötas fysiskt eller digitalt. Syftet är att skapa kontakter, dela erfarenheter och ge familjehem och barn möjlighet att träffa andra i liknande situationer. I vissa fall kan familjehem dessutom få individuellt anpassat stöd på uppdrag av den ansvariga familjehemssekreteraren.
Vägen till att bli familjehem är därför både noggrann och förberedande. Intresseanmälan följs av samtal, hembesök, registerkontroller, referenser och fördjupade intervjuer. Därefter sammanställs materialet och familjen får återkoppling. Om uppdraget blir aktuellt finns utbildning, mentorskap, nätverk och stöd som ska bidra till ett tryggt och långsiktigt familjehemsmottagande.
Ett familjehem behöver inte vara perfekt eller se ut på ett visst sätt. Det avgörande är att det finns förmåga och vilja att erbjuda ett barn en stabil vardag, möta individuella behov och samarbeta med de personer och verksamheter som finns runt barnet. Genom den stegvisa kartläggningen får både familjen och GFO möjlighet att bedöma om förutsättningarna finns och förbereda sig för ett uppdrag som kan pågå under en kortare tid, flera år eller under en stor del av barnets uppväxt.
